Hoppa till innehåll

Just nu i M3-Nätverket
* * * * -

ARP 2600 - Arbetshästen bland tunga analogsyntar



Studio 7-2012:
Alan R Pearlmans syntskapelse ARP 2600 öppnade nya ljudmöjligheter för 70-talets musiker.


Året var 1970 och tillverkarna höll som bäst på med att definiera vad en synthesizer egentligen skulle vara. Bob Moog hade precis fått klart sin kompakta Minimoog efter att ha producerat komplexa modulsyntar under sextiotalet. Alan R Pearlman hade precis startat ARP Instruments och lanserade sin första modell, en gigantisk modulär synthesizer vid namn ARP 2500. Under våren året därpå stod nästa skapelse klar: en portabel (läs släpbar) synt med halvmodulär uppbyggnad.

Flexibelt ljudskapande
Det fiffiga med den nya ARP 2600 var att alla instrumentets moduler var hopkopplade (normaliserade) internt. Det gick alltså att ratta fram ljud direkt på panelen, men man kunde även koppla in patch-kablar och ändra signalvägarna efter eget huvud. Alan hade en pedagogisk baktanke med detta upplägg, och mycket riktigt kom många 2600:or att hamna på universitet runt om i USA.

ARP 2600 hade en del verkligt betydande fördelar gentemot exempelvis Minimoog. 2600:ans oscillatorer var superstabila och den hade finesser som ”sample & hold” och ringmodulator. Med hjälp av patch-kablarna kunde man trolla fram de mest fantastiska och dittills ohörda ljud. Tyvärr var det inte lika lätt att modulera tonhöjd i realtid som med Minimoogens vänsterhandshjul för pitch och modulering. Å andra sidan kunde man nörda loss ordentligt genom att skapa fm-syntes, skala om klaviaturen till mikrotonalitet och till och med invertera tangentbordet.

Om du vill få en uppfattning om hur en ARP 2600 låter, så är Frankenstein med Edgar Winter Group från 1973 ett klart lysande exempel. Låten skulle kunna fungera som en effektiv säljdemo för vad synten kan prestera. På dubbel-lp:n Quadrophenia med The Who från samma år excellerar Pete Townshend med orkestrala ARP-klanger, ofta multitrackade.

Joe Zawinul använde under en period två stycken 2600, en för var hand, på skivor och konserter med Weather Report. Ibland inverterade han den ena klaviaturen, vilket kan höras på Black Market från 1976.
ARP 2600 genomgick en del förändringar under sina produktionsår. I mitten av decenniet kom en förbättrad klaviatur med bland annat en extra lfo, val mellan enkel och dubbel triggning, pitchbend-reglage samt möjlighet att spela tvåstämmigt. Lågpassfiltret i 2600 var väldigt likt det Moog använde i sina instrument, och inför hotet om stämning från Moog designades filtret om i ett par omgångar. I övrigt var det mest kosmetiska skillnader mellan de olika versionerna.

Priserna på begagnade ARP 2600 stiger stadigt. Det är sannolikt omöjligt att hitta ett väl fungerande exemplar för under 40 000 kronor idag. Men det finns billiga nödlösningar om du vill sätta dig in i hur denna synthesizer är uppbyggd och få en hum om hur den kan låta. Arturia 2600V, Wayoutware TimewARP 2600 samt en gratisversion kallad Arppe2600va är mjukvaruemuleringar som man kan köra i datorn. Du kan också spendera 13 kronor på en Android-app vid namn ARP 2600 Synth av Nick Copeland.

Om Minimoogen var sjuttiotalssolistens älskling, så kan man kalla ARP 2600 för den nyfikne musikerns favorit. Tack vare den öppna arkitekturen kan man skapa de mest komplexa klanger och för den som vill lära sig förstå en synts innersta hemligheter finns ingen bättre kamrat än ARP 2600.

Bifogad bild: ARP-2600.jpgFärdigkopplat eller fri arkitektur? ARP2600 låter dig välja både och.
FAKTA
  • Typ: Halvmodulär monofonisk (originalversionen) synthesizer med separat, fyraoktavers klaviatur.
  • Produktionsår: 1971-1981.
  • Bestyckning: 3 VCO, noise, VCO, ADSR + AR, ringmodulator, sample & hold, portamento, inbyggda högtalare och fjäderreverb. Med patchkablar kan man koppla om signalvägarna.
  • Pris: cirka 40 000 kronor på begagnatmarknaden.


0 Kommentarer