Just nu i M3-Nätverket
Gå till innehåll
pxm

Purusha Avatar // Sidesteppin Funk (Ett försök till Modern Jazz)

Rekommendera Poster

Postad (redigerade)

"Purusha Avatar" // Sidesteppin Funk.
(C dur, 4/4, 120 bmp.)

Namnet syftar på den ursprungliga avataren av
Vishnu eller Krsna. Många gitarrister, som t ex
Steinar Aadnekvam och John McLaughlin är hinduister.
Så jag är i gott sällskap.

Det här är verkligen spännande.
Den här jazzen är verkligen hip.
Framåt upbeat funkjazzfusion.
Låt mig förklara funken och dela med mig.

Kontemporär gitarrmusik, jazz, fusion.

Modern modal jazz med diatonisk planering och med ett
linjärt jazz inslag. Det sistnämnda kallas för "Blue Funk".

Häng med på det här. Här finns många litet ovanliga,
riktigt bra tips på nivå, man kan vara kreativ med.
Egentligen ett skolexempel på hur man spelar modern jazz.

Jazzen börjar med två repriser av sitt head.

Låter leadgitarren spela succesionen outside, de 5 tonerna
utanför tonartens skala, medan rythmgitarren och basen
spelar i C dur.

Så använder jag mollarpeggios utom arpeggiot jag startar på,
byggd från 4an, 5an och 7an som jag flyttar en mollters åt
gången till jag åter är tillbaka på C fast en oktav högre.

Jobbar beatet i´son-clave, 3-2.

Det låter bra då mollarpeggion byggd på detta vis är likadana
som dominanta arpeggios och kan stå substitut för dimackord
som ju går att flytta en mollters över hela halsen och man
erhåller olika inversioner. Det ger också en litet coolare ljudbild
med litet moll till C dur kompet som inte blir fullt så glatt utan
litet mer allvarligt. Båda gitarrerna spelar arpeggios
tillsammans en vers i ett linjärt inslag med modern jazz..

Jag tycker att det ger själ åt låtens head som är lätt att ta till
sig. Båda verserna och repriserna är bra. De fungerar och gör
vett. Jag hoppas att låten talar till er och är intressant.

Kompmodellen är en ii-V7-I progression, typisk för jazz,
ornamenterad/ reharmoniserad med inversioner och
subdominanter.

Använder stora 13 ackord, där det finns toner som är med
i nästkommande ackord för att göra ackordbytena mer smooth,
blandat med 7ackord (spelad på de ljusa strängarna,) utan
baston, för att släppa fram basen ibland och för att få alternativa
grundtoner till ackorden. Det här kompet skulle vara alldeles för
aggressivt och styltigt annars. Basgången blir mer spännande
och krockar inte med ackordens grundton.
Jazzkontrapunkt/fri kontrapunkt. Modal jazz.
Ackorden blir litet ljusare och får ett härligt funkigt sound.

Mycket stora dom7 och några m7b5 ackord så att låtens head ju
spelad i sidesteppin smälter in fint med sina dissonanta toner.

I några takter börjar kompet på 4e taktslaget för att ge litet swing
feeling och för att få litet mer smooth övergång till nästkommande
takt.

Det blir ett speciellt ljudlandskap jag tror är användbart i funk
och i fusion. Låter spännande tycker jag.

Solot börjar direkt efter head utan några takter emellan för att
solot liksom skall smyga in och låta som om det tillhör funken.

Solodelen i mitten spelas med bopskalor, dur bebop, den
japanska skalan Thaishikicho över 2 repriser. Solodelen har
ett tema om två fraser som återkommer. Kromatiska mål som
låter linjär och modern jazz. Spelar samma fras om igen
under sista reprisen för solot att då på så sätt framhäva
rythmgitarren och kompet. Det bryter fint mot kompets
variationer och dynamik.

Spännande polyrytmik. Leadgitarren jobbar delvisi ´son-clave
2-3 här.

Funken avslutas med två repriser av funkens head.

Vad tycker ni om sidesteppin/playin outside (the house) och om
mina arpeggios ??? Bygger de låtens head bra ???
Rythmgitarrens stora ackord ??? Basgången ??? Är ideerna
användbar och hur tycker du att det låter ??? Sitter mixen ???
Lyckas jag få funken att låta modern jazz ???

Vill att den skall vara lättlyssnad samtidigt som man blir tvungen
att lyssna. Litet nerv. Lyckas jag få allt sitta samman och föra
fram de olika delarna som en hel låt ???

Jag tycker det är viktigt att förstå musiken även om det inte
behövs för att digga den.

Så tycker jag det är viktigt att bli förstådd. Det ger bekräftelse
och jag vill så gärna dela med mig av denna coola jazz.
Monsterfunk.

Med vänlig hälsning

Redigerad av pxm

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Jag tror inte du är en van lyssnare som kan urskilja dissonanser och ackord. Du är inte van att höra sidesteppin/ playin outside.. Jag tycker att alla spår ii denna mix låter bra och gitarristen, jag alltså,  vet vad för teori takt och tonart jag spelar. Jag kan skalorna och jag kan räkna ackorden utifrån skalorna de stammar ifrån. Trummorna är cool, jag gillar den här ljudbilden. :)

mvh

:😊

Redigerad av pxm

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Min sambo hörde när jag spelade upp och frågade om det var en mupporkester jag lyssnade på, helt seriöst. Hon tyckte det lät lika illa som det.

Det låter som du bara vill testa saker som du tycker i teorin låter intressant men inte tar hänsyn till att en låt ska innehålla melodi och själ. Om det är så här modern jazz ska låta och låter så måste det vara sista dödsrycket för jazzen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Det låter som att ett gäng samlas i en replokal och jammar loss. Det låter som att alla improviserar, men ändå turas om lite och ger varandra lite plats då och då. Jag förstår det du skriver angående olika skalor, jag tar ju ut svängarna själv i mina låtar, men låten känns som ett kaos av toner. Jag kan inte avgöra huruvida detta låter ”hipt” eller ”spännande” för dom som sysslar med denna typ av musik. Jag kan tänka mig att det kan vara lite inbördes beundran för musikteoretiker.

Eftersom du har en Picasso-avatar (”Gamle gitarristen”) så kanske jag kan utgå ifrån den i mitt resonemang. Om man vill bedömma konsthöjden så kanske man kan göra en liknelse med med Picassos kubistiska kvinnoporträtt som kan te sig helt obegripliga, som om dom kunde målats av en berusad 3-åring. Men som bedömmare VET vi att han kunde måla porträttlikt och vackert också. Mao, han vill visa nåt annat. På samma sätt, om vi hade hört diverse örongodis, med lättfångade melodier och tänkvärd lyrik så är acceptansen kanske större om man visar upp ett nytt landskap. Jag tror dock inte jag hört nåt sådant än från dig.

Redigerad av Erik dP

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Registrera ett nytt konto i våran gemenskap. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu



×